En tidig, mörk och kall morgon skulle jag ta spårvagnen. Jag hörde spårvagnens gnissel på avstånd och tänkte: ” om jag springer nu hinner jag med den”. Jag började springa och precis när jag var framme gled spårvagnen iväg. Med andan i halsen ställde jag mig snällt för att vänta på nästa. Tänkte för mig själv ”kunde jag inte sprungit lite snabbare…” . Med blicken mot nästa spårvagn, som alla andra som stod och väntade, var jag nära att ta upp telefonen för att sms:a, kolla facebook och mail. Jag såg istället upp på himlen. Log. Och andades. Pausade. Var tacksam för att jag fick denna stund med himlens närvaro, i och med mig själv. Tacksam för att jag inte hann med spårvagnen. Jag fortsatte blicka upp mot himlen och tänkte att jag ofta lever i ständig väntan på det som ska ske, istället för att pausa och vara i nuet. Det som sker i framtiden sker i framtiden. Jag kan inte påverka när nästa spårvagn kommer, hur mycket jag än stirrar i den riktningen. Den kommer när den själv vill. Det jag vet är att den kommer att komma men inte när. Den kanske kommer när jag är redo att den ska komma…. Så är det med livet. Allt är som en förberedelse för nästa steg som vi är redo för. För att vara närvarande i nuet och känna tillit till nästa steg i livet behöver vi pausa mer.
Pausa, blicka upp mot himlen, andas och känn nuet. Det som är, är precis som det är – och det är bra!
För mig följer raw food och livet så parallellt med varandra. På din raw food resa – ta ett steg i taget. Låt nästa steg ske när det är moget att ske. Kroppen talar sitt tydliga språk – pausa och lyssna vad den säger, vad vill den ha just nu. Morot eller äpple? Gröna blad eller raw kakao?
Go raw – your way!