När jag kom hem från Spanien låg ett tjockt litet kuvert och väntade på mig. Brevet var från en tidigare elev på utbildningen. Andäktigt öppnade jag det och fann ett halsband, en mala. Hon hade investerat i sin tid och ekonomi för att skapa denna personliga och unika gåva. Och med massor utav omtanke och kärlek. Den känslan finns i halsbandet. Utifrån hennes syn på ”mig” hade hon valt stenar och kulor. Tillsammans med halsbandet låg ett vackert skrivet brev. Nu ligger det vid min säng för att jag vill påminnas om den kraft som vi kvinnor besitter om vi ser varandra som systrar och inte som rivaler. En sådan kraft från urmodern, gemenskap och samhörighet har jag fått uppleva starkt under alla tre tillfällena utav utbildningen. Wow! Fantastiska kvinna som läser detta ( och givetvis man:), tänk vad vi kan göra för varandra. Och vår jord,
Therese gåva är ett materiell påminnelse om hur än ensamt det ibland kan kännas, att vara udda för att valet på tallriken blir åt det rå hållet, så är jag aldrig det. Tack…