Sitter på centralstationen i Stockholm med en färskpressad uppdrucken färskpressad juice och har mitt lilla kontor här på ett litet cafébord. Har jag fortfarande fred i kroppen? Under de sista dagarna har ett nytt skönt lugn infunnit sig. Jag har praktiserat de sju läkemedlen, och ställt mig själv frågan ” vad kan jag göra för att skapa fred i min kropp?”. I måndags såg jag ett program på kunskapskanalen, om förlåtelse. Som ni säkert har förstått vi det här laget är jag gillar att prova saker på mig själv. Så hela veckan har jag haft förlåtelse med mig själv på kvällen när jag går och lägger mig, och på morgonen när jag vaknar. Jag vill inte förlåta för att jag skulle gjort något fel utan mer för att se min tillräcklighet och att jag är bra.
Så nu till fred med den globala kroppen. Jag vill sammanfatta det kapitlet med två citat, eftersom just detta kapitel här bara förespråkar en vegetarisk kost och en massa siffror som bevisar hur planeten skulle må så mycket bättre om alla var vegetarianer. Men som jag skrev i gårdagens inlägg, alla måste få ta sin förändring i sin takt och inte göra förändringar av skuld, därför går jag inte in djupare på detta kapitel:
” brist på rättvisa, inte brist på mat” – Frances Moore Lappé, förklarar lösningen på världssvälten genom dessa ord.
”lev enkelt så att andra helt enkelt kan leva” – Syster Elisabeth Seton, är också hennes råd på hur den globala kroppen skulle kunna må bättre.
Summa kardemumma: Gör medvetna kostval, för fred i din egen kropp och för fred i den globala kroppen.
Trains, orangejuice and hope for a better world – nu går mitt tåg hem till de mina
Erica
Long Live Life










0 kommentarer